Ami Lönnroth, född i Göteborg 1940 och journalist sedan 60-talets början, har ägnat ett långt skrivarliv åt att som reporter och kolumnist beskriva och fundera över mänskliga relationer. Under tjugo år på Svenska Dagbladets Idagsida har hon skildrat det mänskliga samspelets vägar och irrvägar, både i ”den stora världen” med inriktning på fredsfrågor och kulturkollisioner, inte minst kollisionen mellan det manliga och det kvinnliga, och i ”den lilla världen” med intervjuer och reportage om barndomens villkor, styvfamiljernas svårigheter och den framväxande terapirörelsens ansträngningar att hjälpa människor att förstå sig själva och varandra.

Ami Lönnroth skapade ett nytt svenskt ord när hon i slutet av 80-talet skrev om ”maskrosbarnen”, dessa barn som trots en närmast outhärdlig barndom klarar att ta sig fram till ett givande vuxenliv, till synes oanfrätta av barndomsupplevelserna. Maskrosbarnen var också titeln på hennes första bok, utgiven 1987 (SvD-pocket) följd av en djupintervjuundersökning med vuxna maskrosbarn Maskrosbarn – barnen som klarar sig mot alla odds (Glacio 1990).

Tillsammans med sin man Per Eric Mattsson har hon skrivit biografin Tidningskungen Lars Johan Hierta – den förste moderne svensken (W&W 1996) och tillsammans med psykologen Kati Falk Nära döden, nära livet – en bok om mod och livsvilja (1999).

I Linda och Louise som blir Ami Lönnroths första roman, står kvinnors relationer och det spända världsläget i kalla krigets slutskede i fokus. Här möter vi en mor och en dotter, olika till personlighet och politiska preferenser. Året är 1983 när boken börjar. Världshändelserna ger återklang i vardagen runt Linda och hennes mamma och skärper motsättningarna mellan dem. Efter att ha följt dem under ett stormigt skede av familjens liv fram till sommaren 1984 , får vi åter möta dem den händelserika hösten 2001 då nya politiska förtecken omger livet i både den stora och den lilla världen. 
   Marianne Fredriksson fäster sig i sitt omdöme om romanen speciellt vid skildringen av syskonrelationen mellan mellandottern Linda och hennes två systrar: "Mellanflickan blir en sökare. Hon letar ständigt nya stigar och undersöker noga varje sten som hon slår sig på. I den borgerliga släkten är man rädd för att hon skall ”flumma ut” när hon prövar relationer till olika män, arbetar aktivt inom fredsrörelsen och tidvis bor i kollektiv. Detta är en roman som man läser om och känner igen sig i. Så småningom lär man sig hur viktigt det är att förlåta sig själv, sina syskon och sin mamma."

Ami Lönnroth är numera frilansjournalist och krönikör i Östgöta Correspondenten. Under det akademiska året 1995/96 var hon gästprofessor i praktisk journalistik vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMK) vid Stockholms Universitet. Sedan januari 2002 är hon av regeringen utsedd till ordförande för styrelsen för Institutet för fortbildning av journalister i Kalmar (Fojo). 
   
Under åren på SvD:s Idagsida har hon medverkat i en rad pocketböcker utgivna på dåvarande SvD:s förlag, däribland Kvinnligt, manligt, androgynt (1983), Pojkar i överläge och män med makt (1983), Allt fler blir privatreligiösa (1985), Lögnen (1988), Oberoende – Beroende (1991) och Svenskarna och deras synder (1994). I samband med och efter gästprofessuren i journalistik vid Stockholms universitet 1995/96 har hon medverkat i en rad böcker inriktade på skrivande, ordkonst och  journalistik, däribland Det drivhus där idéer gror (Tiden/SJF 1995), Medierummet (Carlssons 1996), Medierna i samhället, Igår idag imorgon (Nordicom 1996), Mera ordbruk – lätt och lättsamt om språk (Sveriges radios förlag 1997), Vad är då en människa i media? (red.Lisbeth Gustafsson), Verbum 2002.
   
Ami Lönnroth är gift och har två söner från tidigare äktenskap och två styvsöner samt sammanlagt sex barnbarn. Hon är  bosatt i Södertälje där hon tillsammans med sin man är engagerad i föreningen Wendelas vänner som driver ett kulturhus som tillika är Sveriges första journalistmuseum, Wendela Hebbes Hus.

Av Ami Lönnroth:

Maskrosbarnen (1987)
Maskrosbarn - barnen som klarar sig mot alla odds (1990)
Tidningskungen. Lars Johan Hierta - den förste moderne svensken (tillsammans med Per Eric Mattsson 1996)
Nära döden - nära livet (tillsammans med Kati Falk 1999) 
Linda och Louise (2003)